A. M. Caroline Ridderstad
“Min farmor brukade säga: ”Människorna är grässtrån; några är långa och fina, medan andra är små och förkrympta.” Det var ett av hennes uttryck, ett av de där som fastnar – inte för att de ropar högt, utan för att de viskar något viktigt. Hon arbetade med barn och kvinnor som bar på livsvillkor som ofta missförstods eller marginaliserades. Och i hennes värld fick alla finnas till, utan att jämföras, utan att mätas.”
- En slumsysters dagbok, 2026
Caroline Ridderstad har över tjugo års erfarenhet inom socialt arbete och psykiatri, där hon har arbetat som familjeutredare, på BUP-akuten, inom socialpsykiatrin, som skolkurator och som KBT-terapeut. Genom sitt yrke har hon fått en unik inblick i både människans sårbarhet och förmågan till förändring – erfarenheter som präglar hennes skrivande.
Skrivandet har alltid funnits nära, men det var först i vuxen ålder, efter att en oupptäckt dyslexi blivit identifierad, som Caroline fann modet att göra orden till sitt eget uttryck. Att leva med ADHD har inneburit utmaningar, men också lärt henne uthållighet, kreativitet och att hitta nya vägar för att fullfölja det som betyder mest.
Vid sidan av sitt arbete har Caroline länge fotograferat och samlat dagboksanteckningar, reflektioner och historiskt material från sin egen och sin familjs långa koppling till omsorgen och psykiatrin.
Ur detta växte hennes litterära serie En Slumsysters dagbok fram – en dagboksskildring som väver samman tre generationers erfarenheter av vård och social omsorg. Genom autentiska fotografier, personliga anteckningar och historiska nedslag berättar serien inte bara om den svenska vårdhistorien, utan också om människorna bakom: mötet mellan dåtid och nutid, yrkesliv och familjeliv.